definiera 'riktig?'

Jag råkade tjuvlyssna på ett samtal när jag satt på bussen hem igår, och ja jag vet att det är fult att lyssna på andras konversationer, men helt ärligt så får man skylla sig själv om man sitter och pratar sådär halvhögt på en fullproppad buss.
Det var en kille och en tjej, kanske i 17-årsåldern eller liknande, de satt på sätena bakom mig så jag vet inte exakt vem de var heller. Men sak samma, det spelar egentligen ingen roll. Men jag kan gissa (om jag nu får generalisera trots att jag klagar på alla andra som gör det) att de klädde sig lite smått alternativt. Inte sådär överdrivet, som trasiga strumpbyxor i ceriserosa och neongrönt, men jag tror att de hade en liten indie-look. Typ slitna converse & jeans-looken. Men tillbaks till det jag skulle skriva.

De satt och pratade om musik, och det var nog egentligen därför jag blev nyfiken från första början eftersom jag tycker det är ett roligt ämne och det är ganska underhållande att lyssna på vad folk har för åsikter om musik. Jag förstod just på deras samtalsämne och med tanke på vilka band de nämde att de var just lite indie/alternativa av sig. Sedan sa de en sak, som jag hört så många (inklusive mig själv för några år sedan) men aldrig riktigt brytt mig om.

"Jag förstår inte mig på folk som lyssnar på radio dag ut och dag in. Det är ju inte ens riktig musik"

Vem är det egentligen som bestämmer vad som är riktig musik?
Jag brukade också tycka att det var tvungen att finnas en viss äkthet hos artisten för att musiken skulle kunna räknas som riktig musik, och en del av mig trodde nog att jag fortfarande tyckte det. Men när jag funderade i ösregnet på vägen hem kom jag helt plötsligt på att det inte spelade så stor roll längre. Jag tycker inte att bara för det inte är egenskriva texter så ska det inte ifrågasättas om det är riktig musik, möjligtvis ett äkta artisteri, men musiken är lika äkta oavsett vem som skrivit eller producerat den.
Vissa kräver att allt måste vara så eget och så långt ifrån mainstream för att kunna kallas äkta att de inte bryr sig om musiken egentligen är bra eller inte. Jag erkänner att även jag är lite konstig när det gäller musik. Jag vill också gärna ha det där lilla och speciella, det där egna och undviker ofta det massproducerade men ofta är detta för kvaliéen på det massproducerade inte är lika hög. Men även jag som har mitt hjärta hos rocken kan erkänna att jag i somras satt och sjöng Cris B som en galning. Och jag gick igång på house..

Riktig musik är för mig något som framkallar en känsla av något slag och är väldigt olika för alla. Sak samma om det är rock, pop, indie, opera, r'n'b, hiphop eller what ever, sluta hänga upp er på vilken genre det tillhör, det är inte så viktigt.
Så länge en låt eller en artist framkallar någon sorts känsla och ger en form av reaktion så är det riktig musik. Så länge låten ger dig någonting, får dig att fundera eller gör dig så glas att du inte kan sitta still så spelar det ingen roll vem det är som sjunger eller vilken genre det tillhör.

Sålänge det framkallar en känsla så är det riktig musik, sak samma om det för dig är bra musik eller inte. Det är fortfarande musik.

Sen om det är bra musik är en helt annan diskussion..