måndag innebär bra tv

Det är så skönt nu efter helgen att komma hem, sjunka ner i soffan med datorn i knäet och bara ta det lugnt och vänta in alla bra tv-program. Det ger en lugn känsla samtidigt som man har något att se fram emot, man har något att göra och behöver inte känna sig stressad av att man inte tar vara på kvällen tillräckligt.
Så kvällen har som sagt spenderats i soffan. Fixade lite käk och åt samtidigt som jag tittade på den första kvalrundan av Idol och spelade in Top Model. Ang Top Model vet jag visserligen redan vem som vinner trots att jag inte sett säsongen, men det gör det inte mindre kul att kolla på ändå. Enligt mig vinner inte rätt person men det är en annan femma.
Men tillbaka till Idol.
Jag blir alltid lika arg när jag tittar på det, oavsett om det är den svenska versionen eller American Idol, så jag antar att det har med produktionen att göra. Varje gång någon får dålig kritik så ska programledaren (i detta faller Jihde, som förövrigt äntligen har fått en makeover - grattis!) alltid komma med dumma kommentarer som att man borde avskaffar juryn osv. Och jag vet, det är nog egentligen inte Jihdes fel eftersom det säkerligen står i hans manus eller de direktioner han får inför inspelningen, men allt blir så himla töntigt när de ska försöka släta ut det på ett väldigt oproffsigt sätt, speciellt nu när juryn faktiskt ger konstruktiv kritik på ett proffsigt sätt. Till skillnad från den gamla juryn så ger den nya faktiskt kritik på ett bra sätt, utan att driva med personerna i frågan och jag tycker det är så töntigt när alla buar och klankar ner på juryn. De gör sitt jobb, kritiken som de ger är för att de vill förbättra artisten i sig, inte för att vara taskig. Att Jihde sen uppmanar att man ska strunta i den negativa kritiken är bara töntigt, jag tvivlar på att det känns bättre för personen i fråga när någon försöker släta ut något negativt om ens uppträdande. Falsk medkänsla, finns det något värre? Speciellt när det är så genomskinligt.

Ännu värre är det ju efter att man har sett American Idol, där programledaren Ryan Seacrest har en fejkad fight mellan sig själv och juryn, speciellt Simon Cowell. Är det inte mer än töntigt när den svenska upplagan av samma program kör exakt samma upplägg?
Det är seriöst en seriös tävling om att få jobbet som popstjärna, är det någonting som är dåligt så låt de ta kritiken på allvar och ge dem chansen att förbättra sig själva. Om de vill lyckas inom popvärlden måste de ta och lära sig sånt här redan från första början. Och visst förstår jag också att Jihde till viss del leker pajas för att lätta upp stämningen och få artisterna att känna sig bättre, men håll det på en lagom nivå. Det hade räckt med att han hade sagt något med att han inte håller med det juryn tyckte, men att gå till överdrift och föreslå att de kanske borde avskaffa juryn gör nog saken ännu värre. Som sagt, den falska medkänslan lyser igenom så tydligt och blir bara pinsamt och jag tror att den hade fått mig att känna mig ännu sämre.

Annars, Alice och Linda var bäst av tjejerna ikväll. Jessica Simpson lool-a-liken (Victoria?) och Jenny var sämst, mkt pga att he helt enkelt var ointressanta. Dessutom är jag inget fan av att man börjar pang-boom mitt i refrängen med för hög tonart - blir så jobbigt att höra en hel låt i samma tonläge. Då kvittar det hur bra man egentligen sjunger.